Under onsdag och torsdag har vi besökt Borgholm och Sollidens slott.
Borgholm som grundades 1816 är en tätort och centralort i Borgholms kommun,
på Öland i Kalmar län.
Borgholm är en populär turistort, och dess befolkning ökar kraftigt under sommarmånaderna.
Borgholms gågata.
Borgholms kyrka, byggdes 1879.
Stigen kallas för näktergalsstigen och sträcker sig längs landborgskanten från drottning Victorias vilohem till Borgholms slott. När man vandrar här möts man av en massiv fågelkonsert.
En vacker blomsterfylld julle.
Vita Villan byggdes på 1870-talet av Karl Hultenberg, arrendatorn på Borgholms kungsgård. Villan blev Ölands första sommarhus för badgäster.
På toppen av röset står Jaktstenen med runslingan "Åt minnet av Kung Karl XV restes stenen av dess jagtklubb och Ölands befolkning" Inne i röset ligger en cylinder av koppar. Den innehåller en skrift på pergament och tre mynt, präglade under Karl XV:s regering. Monumentet byggdes och invigdes 1873.
Träden är i full blom utanför Borgholms slott.
Borgholms slott - 900 år av svensk historia.
Borgholms Slott idag är ruinen av det storslagna barockpalats som Karl X Gustav byggde här vid mitten av 1600-talet. Han är den ende av Sveriges kungar som bott sammanhängande någon längre tid på slottet.
Minnessten av Drottning Victoria. Stenen restes år 1938.
Välkommen till Kungafamiljens sommarparadis Sollidens slott..
Svårt att välja?
Utställning i entrén till Sollidens slott.
Kunglig cykel.
Fantastiska planteringar runt slottet.
Hagaprinsessornas lekstuga.
Slottet anlades av drottning Victoria, och stod färdigt 1906.
Kungligt emblem på parksofforna.
Hängbok.
Kaffetorpet.
Carl XVI Gustaf blev ny ägare till torpet 1998.
Jan framför den gamla torpstugan, där Olaus Persson bodde med fru och åtta barn.
Här blommat Gullregn.
När man går prinsessan Estelles promenadväg från Sollidens slott in till Borgholms hamn passerar man Bombkratern. Den 24 juli 1942 blev en skräckens natt i Borgholm. Den är fortfarande bevarad i mångas minne. Ett okänt flygplan fällde flera bomber nära staden. Här syns kratern efter den största bomben som vägde 350 kg.
Borgholms kallbadhus.
Kallbadhuset stod klart sommaren 1882.
Hej!
SvaraRaderaHoppas ni har det bra med ert nya liv som pensionärer, vi är faktiskt lite avundsjuka. Vi följer er på bloggen ni ser ut att njuta av livet. Glad Midsommar önskar Laila och Elisabeth
Vi har det underbart Laila och Elisabeth! Glad Midsommar!
RaderaFina bilder! Förstår att ni har det underbart. Glad midsommar till er /Lena
SvaraRaderaTack Lena, vi har det underbart! Glad midsommar till er också😀
SvaraRaderaDå jag f.n. renskriver min farmor Hélène Ångströms minnesanteckningar har jag just avhandlat följande från 1891-92 med familjen (Prof. Knut Ångström och tre söner äldsta 4 år):
SvaraRaderaEfter denna sjukdomsvinter beslöt vi att resa till Borgholm på sommaren, där vi av direktör Hultenberg hyrde den s.k. Kungsgårdsvillan, som låg uppe på Alvaret med en stor veranda. Den innehöll ett stort kök och tre mindre rum samt kök i nedre våningen samt ett tornrum, varför vi betalade 300 kr. Vi foro 7 personer med ångbåt från Stockholm och hade matsäck med åt barnen, som voro mycket snälla, där de sattes på däck med sina serviser. I Oskarshamn voro vi uppe och provianterade särskilt mjölk till lille Tord. I Borgholm var direktör Hultenberg oss tillmötes med vagn, och jag minns huru nätt han tyckte det var, när Anders efter att ha besett lägenheten gick fram till sin Pappa och tackade för att han skaffat dem ett så trevligt ställe. Vi levde på verandan, där man satt i lugn även om vinden blåste rätt emot – en följd av den här rätt uppstigande landborgen, som så att säga kastade upp vinden, innan den nådde oss. Märta Tegnér, Professor Esaias Tegnérs intagande fru var i Borgholm med deras son – epileptiker. De lågo i Uppsala för bibelkommissionsarbete. Ävenså Professor Wulffs från Lund och Docent Bager Sjögren voro våra verandagäster, och Professor Wulff gjorde oss nu bekanta med Frödings dikter, som några år framåt ständigt låg oss på läpparna. Ingen skald har stått och står mig så nära som Fröding. Sophie Fogelmarck, den äldsta av mina elever gästade oss en 14 dar och under den tiden gjorde vi tillsammans med Tegnérs och Wulffs en segling över till Pataholm med matsäck. Märta Tegnér medförde en butelj champagne, som professorn lagt med i hennes packning för något särskilt festligt tillfälle. Det blev en mycket munter färd ej minst genom att stranden där vi skulle landa var så långgrund, att båten ej kunde gå upp, utan vi måste dels vada dels bäras i land. Herrarna vadade, Knut tog mig och Sophie på sin lott. Synen var ju lustig nog och vi bevarar ännu Sophies utrop ”O den som satte på bommen”, förmodligen ett uttryck för en önskan att hellre ha stannat på segelbommen än sitta på den under tyngden vacklande Knuts axlar. Emellertid hade vi endast haft förmiddagsförfriskningar med, och vi skulle hem till middagen och därefter taga emot gäster, som vi bjudit på e.m. kaffe. Vinden mojnade och i stället för ½3 kommo vi hem först kl 5, då jag på vägen provianterat för kaffet i staden. Middagsbordet stod dukat på verandan, men huru fort vi slängde i oss den avsvalnade middagen så hunno våra gäster fram, och det blev en liten munter villervalla. Andra året (1892) var Gertrud Widman och hennes son från Uppsala i Borgholm, med vilka vi plägade ett intimt umgänge och läste Fröding förstås – även när Professorn sedan kom på besök. Detta år gästade oss Ina Almén en vecka och även regeringsrådet Wall, Knuts trogne vän, som gärna sökte upp oss om somrarna och även besökte oss i Uppsala.
Tack för denna fantastiska historia från dig.
Radera